Deux chevaux
Det regnar ute då jag promenerar bort till CM och tankarna plötsligt börjar gå till min allra första bil. En Citrôen 2CV. Deux chevaux eller Två hästkrafter. Pierre-Jules Boulangers riktlinjer för en ny folklig Citrôen 1948 var lika enkla som genialiska. Skapa ett billigt och tåligt paraply på fyra hjul som kan frakta två bönder och hundra kilo jordbruksprodukter i 60km/h på dåliga vägar. Bilen blev en stor succé och levde sitt stillsamt jordnära liv fram till sextiotalet då bohemer och intellektuella fick upp ögonen för den som ”revolutionärt anspråkslös” och fortfarande håller den sin position som individualistisk antiprodukt. Men att jag fick en sådan berodde nog enbart på att familjens alla övriga bilar skulle skonas då jag blev bilist vid arton år fyllda. Den hade uppvikbara rutor och suflettak och runda utstående lyktor och orangea pinnar till blinkers och paraplyväxelspak och körde jag ensam i stark medvind och lång nedförsbacke kunde topphastigheten faktiskt vara hela 80km/h. Och bara om jag höll gaspedalen i botten.
Vilka fantastiska bilminnen man fick i min fina 2CV men kvällen då jag satt på vägen någonstans i Finland med punktering och inte hade en aning om hur en domkraft fungerade var inte särskilt kul. Inte heller att poliserna som stannade faktiskt bara skrattade gott och sade att "kyllä elämä opettaa" innan de glatt drog vidare.