Maximalismens högborg
Det känns som att komma hem och som att komma tillbaka till den idag försvunna miljö som jag växte upp med och som jag innanför den här ytterdörren helt plötsligt förstår att jag verkligen saknat de senaste åren. Mina farföräldrars hem. Det beror inte bara på den ombonade mångfalden av föremål som fyller den här våningen utan även på den hemtamt aptitretande doften av ugnsstek med rostade grönsaker och rödvinssås som kommer från köket och som frestar min näsa. Det är också de mjuka orientaliska mattorna som täcker golven och de polerade möblerna och de mjuka sofforna samt det fladdrande skenet från stearinljus i otaliga ljusstakar. Det är tavlorna som berättar sina kolorerade historier om dåtid och samtid samt alla dessa småsaker som fyller ut luckorna i denna mycket gemytliga och stilfulla helhet som är hem åt S&W. Den omsorgsfullt valda mångfalden kan beskrivas med ett enda ord. Harmonisk.
S&W är sanna esteter men definitivt inga minimalister. W har många gånger högljutt undrat "Men vad är det egentligen för hemskt som drabbat dig då du blivit så där rubbat sparsmakad. Det måste ju vara något djupt tragiskt ha ha" och en period släpade han mig energiskt runt till varje auktionsinrättning och antikmarknad i Stockholm i en stark förhoppning om att jag skulle överge less is more och inse att det bara kan vara more som är much more than less och den tanken klingar till inom mig med jämna mellanrum genom hela middagen. Vi sitter där under kristallkronan runt det massiva ekbordet på de högryggade blommiga stolarna och njuter av maten samt varandras sällskap och mitt på bordet tronar en krona av plåt. Vad är det då egentligen som så starkt drivit mig att odla tanken om att verklig lyx finns i enkelheten och i att försöka hitta och se skönhet i det mest anspråkslösa. Just här känns ju tanken nästan överdriven och den enda egentliga insikt jag kommer till mellan allt vårt skämt och allvar under kvällens gång är att Den är priviligierad som kan känna sig nöjd i sin egen värld och som samtidigt kan njuta av andras världar. Och att jag nog behöver en kandelaber.
