CH anno 1996
Konstnären tände på idén och lovade producera de målningar med havsmotiv som jag fått för mig att skulle bilda fond till den utställning med finsk design som planerades för Pacific Design Center. Jag åkte alltså ut till hans vackra hem i Santa Monica och diskuterade i flera timmar om hur varierande utseende och temperament vatten kan ha och följande dag kom han entusiastisk in till PDC men med bara tre små tuber blå oljefärg till fyra st kvadratmeterstora dukar. De fållades med hans gammalmodiga symaskin men det var något med beräkningen av färgåtgång som fick mig att ana oråd och mycket riktigt. Följande dag var herr konstnären som uppslukad av jorden och dagen före vernissagen satt jag förtvivlat ensam och uppgiven med mina färdigsydda men fortsättningsvis motivlösa dukar och hade absolut ingen aning om hur jag skulle lösa situationen. Det var då jag lärde mig att nöden har absolut ingen lag och att den kan tvinga dig ut ur de egna paralyserande rädslorna eller djupt förutfattade meningarna om vad du kan eller inte kan göra i en oväntad situation. En trevlig färghandel i West Hollywood försåg mig med några dunkar latexfärg och husets städerska lånade glatt ut sin golvmopp till CH som bredde ut dukarna på ett stort golv och adrenalinstinnt skred till verket. Några timmar senare hade jag färgmoppat de motiv som knappt hunnit torka innan de hängdes på plats strax innan öppningen. Storyn publicerades senare i Beverly Hills News.
